Text och bilder med tillstånd av Bo Mårtensson, Malmö, som sysslar med “agoralogi” (vetenskapen om torg), om torgens användning och utformning, om deras historia, samtid och framtid. Han besökte vårt torg 2019. Läs mer om andra torg på hans hemsida här.
Stadsplanen för det som nu är centrala Haparanda fastställdes 1828. Alla kvarteren i planen är kvadratiska. Så byggdes också staden, åtminstone i mellersta och södra delen.
Bild 1 Stadsplanen från 1828 med torget i mitten. Något beskuren.
Det hade legat nära till hands att spara ut ett kvarter och göra det till torg, men planförfattarna valde en annan modell. De sparade i stället ut en hörntomt (ett fjärdedels kvarter) i fyra angränsande kvarter. Därmed uppstod ett torg där två gator korsar varandra mitt på torget. Senast jag stötte på ett torg av den här typen var i Trondheim. Torgets storlek i Haparanda är 100 x 100 m.
Bild 2 Googlekarta över centrala Haparanda.
Bild 3 Googlekarta över torget
De två östra kvadranterna och en stor del av den nordvästra är gröna och formar en liten stadspark. Det tydliga stadsrummet, avgränsat av distinkta byggnader längs västra, norra och östra sidorna och halva södra sidan, ger ändå upplevelsen av ett torg. Till detta bidrar naturligtvis att platsen benämns ”Haparanda torg” eller bara ”Torget” och att en av gatorna över platsen heter ”Torggatan”.
Den västra torgväggen har de vackraste byggnaderna, Stadshotellet och Svefi, sverigefinska folkhögskolan, tidigare samrealskola. Stadshotellet invigdes år 1900. Arkitekter var Fritz Ulrich och Eduard Hallqvist från Stockholm.
Bild 4 Köpmansgatan västerut. Stadshotellet.
Svefis byggnad invigdes 1916 och ritades av Erik Lallerstedt.
Bild 5 Skolbyggnad där Svefi, Sverigefinska folkhögskolan håller till.
Torget i Haparanda kan fortfarande betraktas som stadens centrum med stadshus, stadshotell och bankkontor. Däremot har handeln till stora delar lämnat torget. Centrumhandeln, inte bara runt torget, är nästan utkonkurrerad av stora handelscentra (i Haparanda och Torneå) strax norr och nordost om stadskärnan.
Bild 6 Stadshuset.
Den sydöstra kvadrantens sydsida har inte en lika tydlig vägg som torgets övriga sidor. Här utgör torgavgränsningen en låg vit byggnad med en närbutik.
På torget, i den sydvästra kvadranten ligger en servering. I övrigt finns inga byggnader på torget.
Bild 7. Torget mot sydost. Lekplats och närbutik.
Bild 8. Torggatan söderut. Till vänster, vägg i vägg med torget, ligger en närbutik. Till höger, på torget, en servering.
Torgets parkeringsplatser, ca fyrtio stycken, ligger längs västra sidan, framför Stadshotellet och framför Svefis byggnad. Mer parkering för verksamheterna runt torget finns inne på kvartersmark, för Stadshuset t.ex.
Vid de tillfällen i augusti 2019 när jag besökte torget, var det alltid mycket gott om lediga p-platser på torget. Ändå kunde man få se en och annan bil köra upp och ställa sig på det som det väl är tänkt som den fredade torgytan i sydvästra kvadranten. Se på bild 6. Precis bakom bilen på bilden, på andra sidan den låga häcken, var nästan alla parkeringsplatserna tomma. Men föraren ville ha sin bil på själva torgytan, och sitta kvar i bilen. Han såg därmed bättre det lilla folkliv som rörde sig, och syntes också bättre.
På gräsmattan i den nordöstra kvadranten står en liten skärmutställning om stadens historia. Tonvikten ligger på åren kring första världskriget. För mig var utställningen till stor nytta och glädje.
Bild 9 Torggatan norrut.
Några äldre bilder av torget:
