Startsida
Registrera dig

logo haparandapojkarna white


Ansökan

Byggnadsminnesförklaring av det gamla Vattentornet  i Haparanda stad.

Skyddsområde:

  • Fastigheten, Tornet 5.  (Bilaga 2.)

Vi grundar vår ansökan på områdets och byggnationens

  • Historiska värde.
  • Kulturella värde.
  • Arkitektoniska värde.
  • Skönhetsvärde.

Övergipande motivering.

Haparanda har ett arv som förpliktar.

Grundandet av Haparanda by, sedermera köping och stad, hade sin orsak i Sveriges förlust av Finland vid fredslutet i Fredrikshamn 1809. Närmaste granne blev Storfurstendömet Finland. År 1842 fick Haparanda köping stads - och stapelrättigheter. Den 23 september 1826 blev plankartan för Haparanda köping fastställd. Samhällsbyggandet tog snart fart och under drygt ett halvt sekel byggdes den unga stadens samhällsfunktioner upp.

Såsom nålsöga för transitotrafik mellan ententen och centralmakternaunder det första världskriget fick Haparanda stad lida hårt av kriget och dess konsekvenser. Vatten och avloppsförsörjningen hade sedan länge haft stort behov av förbättringsåtgärder. Under denna omvälvande tid blev processen lång. Vi vill uppmärksamma stadens kraft och vilja att nå målsättningen – en lösning på frågan. Vattentornet och dess funktion skulle ha en avgörande betydelse för stadens fortsatta utveckling och välfärd.

Det föreslagna skyddsområdet med den arkitektoniskt värdefulla byggnationen är en del av vårt kulturarv. Vattentornets arkitekt och byggentreprenör var mycket välrenommerade i hela Sverige. Tornet, med sin karakteristiska profil och sitt läge byggdes i nära anslutning till stadens historiska centrum, ett centrum för ledning, utveckling och utbildning för hela Tornedalen. Skyddsområdet, som en del av detta, är ett synligt vittnesbörd om en viss tidsepok i stadens unika historia. Det har ett starkt lokalt - och riksintresse, kunskap om vår historia är god grund för tillväxt, utveckling och trygghet för nutida och framtida generationer.

 

Historiskt värde

Innan byggnationen av vattentornet kom tillstånd hade VA-frågan stötts och blötts i många år. Redan 1888 gjordes en utredning om en komplett avloppsanläggning för staden. Ett nytt förslag till att lösa VA-frågan lades fram 1895 utan resultat. År 1898 gjorde man en provpumpning från en gemensam pump på torget. Vattnet var dock otjänligt som dricksvatten. År 1899 gavs staden tillstånd att uppta ett 40-årigt amorteringslån för att bland annat anlägga VA-ledningar. Anläggningen blev dock inte av.

Frågan togs åter upp 1913 då en gjord undersökning resulterade i en detaljerad förteckning över stadens bostadsförhållanden, ladugårdar m.m. Sammanlagt uppgav haparandaborna ett innehav av 702 rum, 314 kök, 84 övriga lägenheter och 86 ladugårdar. I mars 1914 presenterades rapporter från olika fältundersökningar. De resulterade inte i något beslut.

Följderna av det första världskriget var omfattande för Haparanda stad. Bland annat var de sanitära förhållandena undermåliga. Epidemier härjade och tillgången till drickbart vatten var så gott som obefintlig. Vatten hämtades med tunnor från älven och distribuerades till konsumenterna från dörr till dörr.

Allmänna Ingenjörsbyrån inledde våren 1916 grundvattenundersökningar och provpumpningar. En vattentäkt i Vuono visade sig ha god kvalité. Den blev vattenledningens källa under de följande decennierna. Byrån blev också entreprenör för hela projektet som inleddes 1917.

Från pumphuset i Vuono grävdes tryckledningen till vattentornet genom berg, moras och bäckar. Projektet var det största som den lilla staden gett sig in i. Arbetet mötte ständiga missräkningar såsom leveransstoppar och prishöjningar. Krigsinflation och den 4.5 km långa grävningen satte staden på prov. En ytterligare komplikation blev arbetskonflikten i juli 1918.

Den första kalkylen som Allmänna Ingenjörsbyrån upprättade slutade på 350 000 kronor. Hela vattenledningsprojektet kom att kosta över 1 miljon. Till byggnationen åtgick 195 000 tegel, som köptes från Björns Nya Tegelbruk, Sunderbyn, Nya AB Bodens Tegelbruk samt från Luleå Tegelbruks AB. Tornets totalhöjd från marknivå till tornspiran blev 46,7 m.

Vattentornet är för omvärlden det synliga beviset på detta påkostade och för staden nödvändiga projekt. Det har en framskjutande roll i stadens ”skyline” och har sedan tillkomsten framstått och framställts som stadens landmärke. Byggnadens funktion hade en avgörande betydelse för stadens framtid.

 

Kulturellt värde

Den gällande ”Översiktsplan för Haparanda kommun, fördjupning bevarandeplan centralorten”, antagen av kommunfullmäktige 19 november 1990, beskriver kommunens riktlinjer för behandling av bevarandefrågor i framtiden med bl.a. följande ord:

”….Stadsmiljön i Haparanda är resultatet av en lång byggnads - och utvecklingsprocess. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att förbli. För att den processen även i framtiden skall kunna fortgå utan att vi plötsligt upptäcker att staden fått en ny och främmande karaktär måste vi vara uppmärksamma. Det nya som sker får inte ske enbart på bekostnad av det gamla, utan som en komplettering och en förbättring av det gamla. Det gamla, som har stora kvaliteter, kan ofta användas för nya funktioner. Det är ju så att gamla hus måste användas för att de på sikt skall kunna bevaras. 

Kunskap om historien och dess spår i form av gator och byggnadsverk i vår närhet är viktig för att vi skall förstå vår egen bakgrund, hur samhället växt fram och varför det ser ut som det gör. Denna kunskap är också viktig för att vi skall förstå och kunna värdera förändringar i dagens samhälle.Men kunskapen måste för att vara verklig kunna hängas upp på verkligheten. Därför är det viktigt att vi söker bevara byggnads - och gatumiljöer för framtida generationer.”   

I planens kulturhistoriska byggnadsvärdering beskrivs Tornet 5, Vattentornet på följande sätt: Byggår: 1920, Ändamål:Fjärrvärmeverk, Våningshöjd: Torn, Väggbeklädnad: Tegel, Takläggning: Plåt, Ursprunglig värdering: K ,Förslag: Bevaras,Anmärkning: Gamla vattentornet.

Under rubriken: ”Enskilda byggnader värda att bevaras” beskrivs fastigheten, Tornet 5, ha ett sådant egenvärde att den skall eller bör bevaras.  Samma gäller den närliggande torgmiljön, Druvan 3, Minerva 4, Hälsan 1, Fältjägaren 1,2,3. De bör tack vare sitt egenvärde bevaras.

Länsstyrelsen har i sitt samrådsyttrande ingen erinran mot eller inget i övrigt att tillföra planen. 

Vi uppmärksammar, betonar och vill förstärka kommunens ställningstagande i frågan. Som en del av det historiska arvet har fastigheten ett stort kulturhistoriskt värde.

(Se bilaga 3, 4 och 5. Kartor ur ”Översiktsplan för Haparanda kommun, fördjupning bevarandeplan centralorten”, antagen 1990.)

 

Arkitektoniskt värde

Arkitekten Knut Nordenskjöld, 1882- 1950, är mannen bakom Vattentornets arkitektur. Efter studier vid Kungliga tekniska högskolan och Kungliga Akademien för de fria konsterna var han praktiserande arkitekt i Stockholm med egen verksamhet från 1912. Nordenskjöld hade även uppdrag som arkitekt vid ÖverintendentsämbetetByggnadsstyrelsen, Arméförvaltningen, Marinförvaltningens samt slottsarkitekt för Strömsholms slott.

K. Nordenskjölds arbetade främst med sakral arkitektur, omfattade 15 kyrkor som uppfördes under åren 1922-1950. Under sin tid som slottsarkitekt genomförde han många renoveringar av betydande kyrkor, som domkyrkan i LuleåUmeå stads kyrka och Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm. Hans kyrkor kan betraktas som arkitektoniska återblickar mot äldre kyrkoarkitektur. I hans personliga tolkningar återfinns influenser från medeltid, barock och tidigt 1800-tal. Bland hans profana verk återfinns, förutom Vattentornet i Haparanda, bland annat Frans Schartaus handelsgymnasium i Stockholm och en mängd bostadshus.

Stadens ledning hade vid uppförandet av stadens övriga samtida byggnader höga krav på professionalitet. Detta gällde också byggnationen av Vattentornet. Valet av arkitekt byggde på höga ambitioner. Staden skulle framstå som en framtidsstad med Vattentornet som ett synligt, mäktigt ”utropstecken”.

 

Skönhetsvärde

Vattentornet har ända sedan dess tillkomst varit ett landmärke för Haparanda stad och dess centrum. I alla väderstreck är det ståtliga och stilrena tornet på långt avstånd synligt på den svenska och finska sidan om Torne älv. Vattentornet är Haparanda, det är en symbol för staden, en del av siluetten och stadens ”fingeravtryck”. Föreningar, kommunen, organisationer och företag profilerar sig gärna med det välbekanta tornet. 

Vattentornet reser sig majestätiskt och ”självständigt” mot skyn. En skönhet mot en blå himmel, en stram, stilren byggnad som andas frihet och luft. Inga störande inslag påverkar byggnaden. Vattentornet kompletterar stadshotellet m.fl. byggnader i den vackra stadskärnan. Det är en del i ett historiskt pussel i vilket varje bit berättar om olika händelser i Haparandas historia.


Kontaktuppgifter :
Olof Johansson
Bastugränd 2 B
95337 Haparanda
Tel. 0992/23062
E - mail: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Sj Article Slider

Senaste nyheterna
  • Prev
Välkommen till Höstmötet 2022!   Lördag 19 november kl 17.30 Plats: Pelarsalen, Odd Fellow, Västra Trädgårdsgatan 11 A. Närmaste t-bana är Kungsträdgården.    ...
  Styrelsen har fått förslag om att vår hemsida behöver ses över och utvecklas ytterligare. Vi tycker det är en bra idé och goda idéer uppskattas. ...
Välkommen till Sommarmöte!   Lördag 23 Juli kl 17.00 Festivitetssalen, Haparanda Stadshotellet. Vi börjar med välkomstdrink och mingel, därefter middag och ...
Välkommen lördag 9 april kl 17.30 till Restaurang "Syster O Bror" Drottning Kristinas väg 24. Tag tåg, buss eller tunnelbana till Tekniska Högskolan och gå ...
God Fortsättning & Gott Nytt År önskar vi er alla!
Följande datum är planerade under 2022. Årsmötet 9 April är bokad på SysterOBror och ett planerad Sommarfest 23 Juli på Stadshotellet i Haparanda. ...
Välkommen lördag 25 september kl 17.30 till Restaurang "Syster O Bror" Drottning Kristinas väg 24. Tag tåg, buss eller tunnelbana till Tekniska Högskolan och gå ...

Kontakt

Epost: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Medlemsärenden: Kristina Mustajärvi

Övriga frågor: ordförande eller andra i styrelsen

Adress: C/O Kristina Mustajärvi
Dadelvägen 1
741 30 Knivsta

Postgiro: 15 92 14 –6 eller swisha till 1230481580

Bli medlem i föreningen

Om du önskar att bli medlem så betalar du in medlemsavgiften (150 kronor from 2019) på postgironummer:15 92 14 –6. Eller swisha till nummer 1230481580

Glöm inte att skriva ditt namn (gärna även eventeullt tidigare efternamn), din adress, telefonnummer, epostadress samt födelseår (gärna födelsedag ex 730211) på talongen.

 

Haparandapojkarna

haparandapojkarna org logo