Bilaga 1.

Ansökan.

 

Byggnadsminnesförklaring av torget och byggnader i Haparanda stad.

Skyddsområde:

·         Torget.

·         Stadshotellet inkl bakgård (Druvan 6). Beträffande detta objekt ansöker vi ett mer omfattande skydd.

·         Nuv. Svensk - finska folkhögskolan f.d. samskola och småskoleseminarium. ( Minerva 4)

·         Nuv . gästboende och elevhem, f.d. kasernen samt dess gårdshus. ( Fältjägaren 1)

·         Det s.k. Hammarénska huset ( Fältjägaren 3 )

·         F.d. Apotekshuset.(Hälsan 1)

JALA- skylten på  affärshuset JALA, (Hälsan 2) ingår även i vår ansökan.

 

Vi grundar vår ansökan på områdets och byggnationernas

·         Historiska värde

·         Kulturella värde

·         Arkitektoniska värde.

·         Skönhetsvärde.

 

Övergipande motivering.

Haparanda  har ett arv som förpliktar.

Grundandet av Haparanda by, sedermera köping och stad, hade sin orsak i Sveriges förlust av Finland vid fredslutet i Fredrikshamn 1809. Under drygt ett halvt sekel skulle den blivande stadens samhällsfunktioner byggas upp.

Haparanda har sedan 1809 också ”bytt” grannland. Från att ha varit gemensamt svenskt område kom en gräns att sättas mot först Ryssland och därefter mot Finland. Det har präglat utvecklingen av Haparanda med fokus på det tilltänkta skyddsområdet.

23 sept 1826 blev plankartan för Haparanda köping fastställd varefter samhällsbyggandet efter något år tog fart. År 1842 fick Haparanda köping stads - och stapelrättigheter .

Det ansökta skyddsområdet var redan i initialskeendet det tilltänkta centret för stadens ledning, utveckling och utbildning för hela Tornedalen.

 

Krimkriget 1854 – 1856 underströk Haparanda stads avgörande betydelse för förbindelserna mellan en västlig och östlig värld. Det innebar en enorm högkonjunktur för gränsstaden och stora förmögenheter skapades. 

Det första världskriget bröt ut år 1914. Haparanda blev nålsögat för transitotrafik mellan Ryssland och dess allierade. Det lilla Haparanda tillsammans med landets förklarade neutralitet höll på ett avgörande sätt oss utanför detta krig.

 

Under det andra världskriget kom Haparanda återigen i centrum för världshändelser och spelade bland annat  en avgörande roll i barmhärtighetens och medmänsklighetens tjänst, som bas för evakuering av Nordfinlands innevånare.

Torget med kringliggande byggnader har ständigt varit i händelsernas centrum, i tider av både uppgång och i krig och fara.

Stadens politiska styrning har från början haft sitt säte på samma tomt som det nuvarande Stadshotellet. Stadens utbildningsverksamhet  har bedrivits i den f.d. kasernbyggnaden och f. d samskolan. Här har också krigshistorien sina minnesmärken.  

De aktuella byggnaderna har tjänat olika verksamheter alltifrån stadens behov och tillgång av lokaler. Torget och de kringliggande byggnaderna har samtidigt ett högt arkitektoniskt vilket visar på den tyngd som de beslutande ville sätta på det föreslagna skyddsområdet.

 

Vi vill med vår ansökan lyfta fram Haparandas betydelsefulla roll i världspolitiken och i Tornedalens utveckling. Det föreslagna skyddsområdet är en del av vårt kulturarv, det är ett unikt minne av en särdeles mångfacetterad historia. Det representerar en viss tidsepok i historien. Det har under olika tidsperioder varit ett nav och ett centrum för både världspolitik, styrning och utbildning. Detta, liksom de arkitektoniskt värdefulla byggnationerna, är värda all uppmärksamhet. Det är också ett vittnesbörd från en svunnen tid.

Staden var liten men utvecklingen var stor och våra förfäders krafter berömvärda.

 

Att byggnadsminnesförklara det föreslagna skyddsområdet är att medvetandegöra historien för vårt kollektiva minne och våra rötter. Vi vill visa på kraften och viljan att bygga upp något nytt efter de viktiga samhälleliga funktioner som förlorats. Vi vill också visa på att man var stolt över detta, de arkitekter och byggmästare som anlitades var mycket välrenommerade i hela Sverige. Det var ett långsiktligt nytänkande.

 

Detta är betydelsefullt och har stort värde inte bara för lokalbefolkningen. Det har ett starkt riksintresse i nutid och för kommande generationer. Det kan väcka debatt, nya idéer och bidra med ytterligare kunskap. Kunskap om vår historia, i detta fall nutidshistoria, är en god grogrund för både tillväxt, utveckling  och en trygg start i livet  för framtida generationer.

 

Torget.

Historiskt värde.

Torgets betydelse för Haparanda stad grundlades år 1826. Det kom att ligga i den blivande stadens mitt och omges av  funktioner med största betydelse för stadens utveckling och roll som gränsstad mot Ryssland. Tomter för framtida rådhus, stadskällare, skola, apotek och enligt tidens krav, en gränsbevakning fanns tidigt med på kartan.

Centrum för världspolitik och handel.

Haparanda kom tidigt att bli en betydande plats för handel. I landshövdingrapporten för åren 1837 – 41 berättas:”Handeln och sjöfarten utgöra den hufvudsakliga grund, hvarpå köpingens bestånd hvilar. Uti Calix socknar, Neder- Torneå och Öfver – Torneå församlingar samt Juckasjerfvi och Enontekis lappmarker upphandla köpingens handlande de hufvudsakligaste exportartiklarne , som bestå af tjära,peliserier och betydligt viktualie varor, såsom smör, talg och lax, hvilka sedermera utskeppas till det mesta på Stockholm.”

Haparanda kom att under första världskriget  vara ”Europas nålöga”. Här opererade flyhänta affärsmän, uppköpare och försäljare, smugglare, provokatörer, underrättelseagenter och politiska företrädare, ja, alla som väckts till liv av krig och katastrofer.

Torget ”band ihop” de olika aktörernas intressen.

 

Kulturhistoriskt värde.

Torget omges av byggnader med högt kulturhistoriskt värde. Det är

·         Stadshotellet inkl bakgård.

·         Nuv. Svensk - finska folkhögskolan f.d. samskola, läroverk och småskoleseminarium.

·         Nuv . gästboende och elevhem, f.d. kasernen samt dess gårdshus.

·         Det s.k. Hammarénska huset, Handelsbanken.

·         F.d. Apotekshuset.

Dessa byggnader samt Haparandabladets redaktion satte ordagrant torget i händelsernas centrum.

 

Samlingsplats i glädje och i sorg.

Torget har också i alla tider varit platsen för fest, jubileer, handel, valborgsmässosång, examina och andra händelser som rört den lilla staden. Här fanns också tidigt stadens brunn.

 

Arkitektoniskt värde.

Enligt direktiv av Landshövding C G Sparre skulle upprättandet av stadsplanen utgå från ett rutnät. Linjeräta gator, 48 fot i bredd, som löpte parallellt med älven i norr - söder och som tvärgator delade upp i kvarter med fyra tomter i alla utom de vid torget och några kvarter i köpingens norra utkant utgjorde stommen i planen.

Denna grundplan kvarstår idag.

Mest värdefullt är torgets form med två gator korsande varandra på torgets mitt. Det finns bara tre torg av detta slag i Sverige, De är torget i Piteå och Stora Torget i Uppsala förutom torget i Haparanda.

 

Torget förtjänar en renässans. 

 

Undantag: Den nuvarande kiosken på torget ingår icke i ansökan om byggnadsminnesförklaring.

 

Haparanda Stadshotell 1970-tal

 

Stadshotellet inkl bakgård (Druvan 6).

Beträffande detta objekt ansöker vi om ett mer omfattande skydd.

 

Historiska minnesmärken.

Byggnaden ligger på den ursprungliga rådhustomten (enl. planritningen 1826). 27 mars 1860 hölls det första sammanträdet i det då nyuppförda ”Societetshuset” med närvaro av Landshövdingen. Bland annat hade stadens klocka flyttats från apoteket till Stadshuset i en särskild klockstapel.

Den 18 januari 1887 brann Stadshuset ner. Krogen blev dock räddad.

 

Det nuvarande Stadshotellet.

Staden behövde ett ”eget stadshus”. Den 28 april 1897 godkändes planritning och rumsindelning för ett nytt stadshus av sten.  Den 30 juli 1897 antogs arkitekterna Ullrich o Hallqvisth´s ritningar.

Den 28 februari 1898 antogs som byggnadsentreprenör för stadshusbygget byggmästare J.G.Björklund  i Sundsvall  

Den 19 juli 1898 inmurades i stadshusets grund ett minnesskrin innehållande olika dokument, tidningar, mynt o dyl.

Den 4 dec 1900 hölls det första mötet i det nya sessionsrummet och den 5 dec 1900 hölls invigningsfest.

Stadshotellet renoverades till sin forna glans vid 90 – årsjubileet 1990. Bland annat gjordes Trompe d ´oeil effekter i matsalar och trapphus av målarmästaren Paulus Aili.

 

Historiskt värde.

Stadshotellet har varit rådhus, stadshus och är numera stadshotell. Stadens ledning har under lång tid verkat i denna byggnad.

 

Stadshotellet har också under olika epoker, främst under det första världskrigets dagar, varit mötesplats, sambandscentral för både handels - och militäriska, politiska händelser. Här gjordes stora för världshistorien viktiga uppgörelser. Många för samtiden betydande personer besökte stadshotellet under sina viktiga resor mellan Ryssland och övriga länder.

Under andra världskriget spelade Stadshotellet en stor roll i medmänsklighetens tjänst som mottagningsstation för evakueringen av främst finska kvinnor och barn.

 

Stadshotellet var och är också en nöjes-/ festlokal. Gulaschepoken har låtit tala om sig. Pengarna och champagnen flödade till sena timmen och solennitetssalen var fylld av en kosmopolitisk publik där ryska, franska, engelska och tyska talades.

Teater, musik, restauranger, biljard m.m. kom att konkurrera om lokalerna tillsammans med den lilla stadens egna begivenheter såsom julfester, annandagsbaler, studentfester, bröllop, begravningar m.m. En funktion som hotellet fortfarande har.

 

Idag är gästerna lika internationella som under det gångna seklet och hotellets roll som mötesplats för handel, gränssamarbete , turism m.m. är lika aktuellt.

 

Kulturhistoriskt värde.

Världspolitikens händelser, den unika vackra byggnaden och stadshotellets roll från första början som stadens mötesplats och lokal för stadens ledning ger byggnaden ett högt kulturellt värde. Kostnaden för byggnaden, 228.000 kronor, mot det ringa antalet invånare som Haparanda stad hade, ca. 1.400 personer, visar på den betydelse som gavs byggnaden och dess funktion.

Byggnaden är en tongivande del av helheten runt torget, den dominerar torgbilden och är en symbol för Haparanda, vilket också tar sig uttryck i åtskilliga vykort, websidor m.m. i marknadsföring av Haparanda stad.

Stadshotellet symboliserar västerlandets dröm mot öster. Då liksom idag är det ett centrum, ett synligt mäktigt bevis för en epok i Haparanda stads historia. Dess väggar och rum har fyllts med rika händelser.

Så sker än idag, må vara från en annan tid, men fortfarande med den rikedom av händelser som en gränsstad erbjuder. Det nya samsas med det gamla. Kommande generationer ska kunna vara stolta över våra förfäders drömmar och ambitioner om staden Haparanda.

 

Arkitektoniskt värde.

Ritningarna till hotellet gjordes av den i Sverige kända arkitektfirman Ullrich & Hallquisth. Deras  gärning och betydelse inom svensk byggnadskonst är stor och mycket välmeriterad.

Byggnadsentreprenör J.C.Björklund har likaså varit byggherre för många kända vackra byggnader i Sverige. Konservator och målarmästaren Paulus Aili, känd för sitt kunnande kring Tornedalens allmogemålning medverkade vid renoveringen av Stadshotellet inför 90-års jubileet.

 

Skönhetsvärde.

Byggnaden är en ovärderlig skatt att bevara och värna om. Den är i sig ett bevis på både sekelskiftets  beundransvärda sinne för vacker hantverkskonst och på en byggnation som rent skönhetsobjekt .

Haparanda Stadshotell är ett ståtligt, klassiskt hotell, byggt i marmor ,rostrosa tegel  och granit från Schlesien med stuckaturarbeten från Italien, ett ståtligt parkettgolv i solennitetssalen och mäktiga kristallkronor.

Hotellet framstår som en både harmonisk och nästan lekfull vy, med dess kaskad av spiror, valvbågade fönster och bulliga utbuktningar, där det blickar välkomnande över torget.

Ahlgren har i sin bok ”På nordlig stråt”(1900)  skrivit : det blivande stadshotellet ”är väl ämnadt att blifva stadens clou”.

Apologistskola / Läroverk /Samskola / Seminarium/ Svensk – Finsk Folkhögskola.

( Minerva 4 )

 

 

Historiska minnesmärken.

Den 22 oktober 1823 utfärdade Kungl Maj:t brev om att en apologistskola skulle inrättas i Haparanda köping. Tomt för denna skola fanns redan reserverad vid Torget. Skolbyggnaden invigdes 1834.

År 1840 blev skolan en högre apologistskola och sex år senare en lägre lärdomsskola. År 1857 blev skolan ett lägre elementarläroverk med fyra klasser.

Den 2 juni 1905 fick den nya samskolan sin start  och våren 1909 firade skolan den första realexamen.

Redan år 1880 blev en nybyggnad av nöden och år 1914 godtogs ritningarna av arkitekt Erik Lallerstedt till den nuvarande skolbyggnaden.

År 1935 blev det ett allmänt läroverk med tillkomst av ett gymnasium, det andra i länet. Finska språket fanns på läroplanen redan från det första året och från år 1938 även som tilläggsämne.

Den 14 maj 1938 firades den första studentexamen i Tornedalen. Staden firade med allmän flaggning.

Vid krigsutbrottet år 1939 blev skolan liksom andra lokaler i staden tagen i bruk för militära ändamål. 

År 1943 övertog småskoleseminariet byggnaden. År 1970 skedde den sista intagningen till seminariet. Då hade 1500 lärare blivit utexaminerade där.

Den 14 okt 1973 invigdes den Sverige Finska folkhögskolan i byggnaden.

 

Historiskt / Kulturhistoriskt  värde.

Redan på den första plankartan för den blivande staden fanns denna tomt för undervisning införd.

Viljan och betydelsen av att ersätta Torneå pedagogii i gränsstaden visade sig med stor tyngd. Man ville sprida och nå fram med undervisning i hela Tornedalen genom att tillmötesgå de språkliga förhållandena som rådde i bygderna runt Haparanda. Haparanda med omnejd var svenskt men finska språket var dominant.

Skolbyggnaden kom att stå som symbol för Haparandas roll som ett viktigt skolcentrum för den norra och östra länsdelen från Haparanda och Kalix i söder till Karesuando, Gällivare o Kiruna i norr.

 Väl medveten om de språkliga förhållanden, unikt för övriga Sverige, lyckades man både stärka det svenska språket och hålla det finska språket levande. Ett förutseende arbete som gagnat hela befolkningen.

Byggnaden står fortfarande som en vacker minnesvärd byggnad i stadens verkliga centrum.

 

Arkitektoniskt värde.

Den nuvarande byggnaden är vacker. Den ritades av en på den tiden mycket välrenommerad arkitekt, Erik Lallerstedt. Byggnaden anses vara en av Erik Lallerstedts bättre arbeten.

Den utgör en viktig del i helheten av den gamla stadskärnan och marknadsförs som kommunens flaggskepp också på dess hemsida.

 

 

Gränskasern / Gudstjänstlokal/ Förvaringsplats för konfiskerat gods/ Undervisningslokal /

Arrest lokal / Elevhem för Finska folkhögskolan. (Fältjägaren 1.)

 

Historiska minnesmärken.

Tomten köptes efter fredsslutet 1809 av kronan för kasernbygge åt ”gränsekompaniets” bevakning av gränsen Den 1 december 1812  kunde truppen, 44 man och vakthållning, ta förläggningen i besiktning.

Nedertorneå svenska församling fick ,i brist på egen gudstjänstlokal efter fredsslutet 1809, tillstånd att ha sina gudstjänster i  kasernens ”Corps de garde” rum.

Hösten 1822 hyrde Tullkammaren gårdshuset för förvaring av konfiskerat gods. Tullverket disponerade också något av arrestrummen i kasernen.

15 april 1833 började skolundervisningen i Haparanda  sin verksamhet i ”Gränsekasernens” två vindskamrar.

Innan det nya gymnastikhuset byggdes 1902 var de första gymnastiklokalerna likaså  inrymda här.

19 maj 1863 beslöt Kung Maj:t om en ny kasernbyggnad. Den rättade sig noga efter den nya stadsplanen och torde för sin tid ha varit en av de prydligaste byggnaderna vid torget.

29 maj 1874 förordade Kung. Maj:t att ett seminarium för lärarutbildning vid småskolor med finska som undervisningsspråk skulle inrättas i Haparanda. Det förlades i kasernbyggnaden.

Byggnaden används numera såsom boende för studerande vid SFI och gäster.

 

Historiskt värde.

Kasernen uppfördes två år efter att vi förlorat Torneå och Finland till Ryssland.  Kaserntomten och dess två uppförda byggnationer vid torget kom att bli det synliga beviset på Haparandas strategiska roll som gränsstad. Sverige skulle försvaras mot Ryssland. Här fanns ”gränsebevakningen”, arrest och förvaring av konfiskerat gods, allt kopplat till Haparandas storpolitiska roll. Denna byggnad har varit en viktig institution i stadens historia. Den har härbärgerat många av de för staden, Tornedalen och riket i både historiskt och utvecklingshänseende viktigaste funktionerna. Den vackra byggnaden och dess öden bör för framtiden ägnas uppmärksamhet.

 

Kulturhistoriskt värde.

På grund av förlusten av både skola och kyrka i samband med fredsslutet 1809 kom kasernbyggnaden att inhysa den första skolan i Haparanda  och den svenska församlingens gudstjänstlokal.

I kasernbyggnaden har även bedrivits en för Sverige unik utbildning, ett småskoleseminarium för lärare vid småskolor i de finsktalande bygderna(1875 – 1943).

 

Arkitektoniskt värde.

Byggnaden är unik och ståtlig, den har ett skönhetsvärde i dess helhet.

 

 

    Hammarénska huset och apotekshuset

 

Hammarénska huset.( Fältjägaren 3.)

 

Kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde

Husets äldsta delar är troligen från 1800-talets mitt. En genomgripande ombyggnad under åren 1910 – 14 gav byggnaden dess nuvarande utseende med en stark prägel av jugendstil. Byggnaden har sedan tidigt 1900-tal inrymt handel och bankverksamhet och utgör en viktig del av helhetsbilden av området kring torget.

 

F.d. apotekshuset.(Hälsan 1)

Kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde.

Byggnaden ligger på platsen för det gamla apoteket. Byggnaden är från nutid, med en prägel av Funkisstil. Den utgör en viktig del av helhetsbilden av området runt torget.

 

JALA- skylten över affärshuset JALA, (Hälsan 2) .

Skylten tillhör ett av nutidens kultmärken. Affären JALA är en av de få ”gamla”, idag aktiva affärsrörelserna i Haparanda.

 

Hulda och Helmer Svanbergs ättlingar / Sara Frykman

Föreningen Haparanda pojkarna i Stockholm / Olof Keisu

Olof Johansson                                                                                        

Karl – Erik Nyström                       

Ritva Holmström                                                                                      

Bo Carlsson

Rolf Gradin